Östersjövägen 1, 236 36 Höllviken

Att ersätta förlorade tänder med implantat 


Implantat är en välbeprövad och säker behandling som nästan alltid blir lyckad. Vi på Näsets Tandläkargrupp utför implantatbehandlingar, både den kirurgiska och protetiska delen.

Inför behandlingen är planeringen viktig. Inledningsvis görs bland annat en röntgenundersökning. Ibland konsulteras även andra tandläkare och specialister för att resultatet ska bli så bra som möjligt.
Det är viktigt att käkben och eventuellt andra tänder är hela och fria från infektion före behandlingen. Om någon annan behandling behöver utföras först kan det innebära att man avvaktar med implantatbehandlingen för att invänta eventuell läkning.

Kirurgisk och protetisk behandling

Implantatbehandlingen består av en kirurgisk och en protetisk del. Den kirurgiska delen innebär en eller flera operationer, då tandläkaren bland annat fäster fixturer dvs installerar implantaten i käkbenet.

Den protetiska behandlingen handlar om tillverkandet av kronan som skall fästas mot fixturen eller fixturerna. Till denna del hör också anpassningen av de provisoriska tänder patienten vanligtvis har under inläkningsperioden.




Här följer en kort beskrivning av implantatbehandling. Beskrivningen gäller för en enstaka fixtur (singelimplantat). Ungefär samma procedur gäller för implantat i en helt tandlös käke. Skillnaden är främst att man använder fler fixturer.



Fixturinstallation


Med noggrann operationsteknik placerar tandläkaren fixturen i käkbenet. Operationen tar normalt mellan en och två timmar och är smärtfri.

Inläkningsperiod

När operationen är klar börjar inläkningsperioden. I överkäken är den normalt cirka sex månader. I underkäken, som har kraftigare ben, tar det ofta bara cirka tre månader.

Idag är det också möjligt att, i vissa gynnsamma fall, sätta fast tänderna inom några dagar efter den första operationen. Detta gäller främst underkäksbroar och singelimplantat.


Distansanslutning


När benet har växt runt fixturen sitter den fast. Man kan säga att fixturen nu är den nya tandroten. Det är dags att förlänga den med en distans. Vid 1-stegsteknik behövs ingen ny operation. Vid 2-stegsteknik gör tandläkaren ett mindre ingrepp för att finna fixturen under tandköttet. På distansen fästs sedan den nya tanden, det vill säga en krona, protes eller bro.


Det protetiska arbetet


Vanligtvis påbörjas framställningen av den nya tanden inom några veckor efter distansanslutningen. Arbetet inleds med att avtryck tas i munnen. Därefter följer ytterligare cirka ett till sex besök. Under dessa besök bestämmer patienten och tandläkaren utseende och form på tanden eller tänderna som ska infogas.




Varför rotfylla?


Det finns flera orsaker till att pulpan inuti tanden dör, bland annat karies, läckande fyllningar och tandgnissling.

En inflammation eller infektion inne i tanden innebär att pulpan är skadad. Besväras du av molande värk, känslighet för kyla och värme, svullnad och ömhet kan det vara tecken på en skadad pulpa. Det är dock inte alltid du får symptom. En levande pulpa är förstås att föredra, men tanden går att rädda även om pulpan skulle dö. Lösningen är rotbehandling.


Hur går rotbehandlingen till?

Rotbehandling innebär att tandläkaren avlägsnar orsaken till skadan, till exempel karies, om det är möjligt. Därefter tas pulpan bort och rotkanalerna fylls igen.

Det vanligaste fyllningsmaterialet är guttaperka, ett gummiliknande material, som klistras fast i kanalen. Slutligen tillverkas en fyllning eller en krona som ersättning för den skadade tandkronan.

Behandlingen utförs oftast med vanlig lokalbedövning och är smärtfri. Om pulpan är död behövs i regel ingen bedövning. Det finns alltså ingen anledning att vara orolig för att behandlingen ska göra ont.

Patientens egen historia om symptom och händelser kring tanden och munnen är information tandläkaren alltid frågar efter. Ibland testar tandläkaren också försiktigt tandens känslighet för kyla och värme. Detta brukar visa om pulpan lever eller inte.


Det kan ta lite tid att utföra en rotbehandling. Ibland är rotkanalerna trånga och böjda, vilket kan göra arbetet lite svårare. Det viktiga är att kanalerna är riktigt rena innan de rotfylls.


Pulpit


Pulpit innebär att det finns en inflammation i tandens pulpa. Inflammationen skapar ett tryck i pulpan vilket upplevs som smärtsamt. En inflammerad pulpa kan antingen läka ut eller vara oläkbar.

Ibland kan det vara svårt att avgöra om pulpiten kommer att läka eller inte. En bedömning av vilken behandling som är lämplig görs från fall till fall, baserat på symptomen.

Finns det en uppenbar skada, till exempel ett kariesangrepp, avlägsnar tandläkaren orsaken och fyller igen hålet. Sedan avvaktar man. Om värken inte försvinner kan det innebära att pulpan måste avlägsnas och tanden rotfyllas.

Försvinner däremot symptomen kan det betyda att pulpiten läkt ut och tanden kan betraktas som frisk igen. Observera att symptomfrihet även kan innebära att pulpan har dött.


En rotbehandling av en tand med pulpit går ofta att utföra på 1 – 3 besök. Att laga tanden med en fyllning eller en krona tar ibland 1 – 2 besök ytterligare.Oavsett vilken behandling tanden får är uppföljning alltid viktigt. Det sker ofta i samband med de vanliga kontrollbesöken.


Osteit


När pulpan dör försvinner övertrycket som finns inne i pulparummet. Risken för att bakterier infekterar den döda pulpan är då stor. Om pulpan infekteras måste pulpan avlägsnas för att få tanden fri från infektion Annars kan bakterier ta sig ner via rotkanalerna ut mot käkbenet. Med tiden kan det innebära en nedbrytning utanför roten, så kallad osteit.


Behandlingen mot infektionen innebär att tandläkaren rensar rent inne i tanden med små specialfilar. 

Som hjälp använder sig tandläkaren av röntgen. Det är ett sätt att kontrollera att alla rotkanaler är rensade. Vanligtvis lägger tandläkaren sedan in ett bakteriedödande inlägg som hjälper till att bekämpa bakterierna.


Om infektionen är komplicerad upprepas behandlingen en eller flera gånger.När tanden är förmodat bakteriefri tätas rotkanalerna och en krona eller fyllning bygger avslutningsvis upp den skadade tandkronan.


Slutbehandling


En rotfylld tand saknar ofta stora delar av kronan. En ny krona är ofta den bästa behandlingen.

Efter en rotbehandling kan man få lite värk som vanligtvis kan lindras med vanliga värktabletter. Eventuell värk brukar försvinna inom några dagar.

Om symptom finns kvar när tanden är rotfylld slutbehandlar man i regel inte tanden, utan avvaktar ett tag för att symptomen ska få klinga av. Ibland behövs mer behandling. Tanden har en provisorisk tät fyllning eller krona medan man väntar på symptomfrihet.


Prognos


Vetenskapliga undersökningar visar att lyckade rotbehandlingar främst beror på grad av skada och vem som utfört behandlingen. Kvaliteten på en tidigare rotbehandling beror på hur rent tandläkaren lyckats rensa i rotkanalerna och hur tät rotfyllningen är. Lagningen eller kronan ovanpå tanden spelar också stor roll för resultatet.

En rotfylld tand med en infektion går ofta att göra om. Prognosen blir dock något sämre, jämfört med en tand som inte tidigare blivit rotbehandlad. En tidigare rotfylld tand som har en infektion vid rotspetsen kan även behandlas kirurgiskt. Detta gör man till exempel ibland om det sitter ett långt stift i rotkanalen. Vid en sådan operation kan den rotfyllda tanden tätas från rotspetsen.

Rotbehandling är smärtfri. Är pulpan död behövs ibland inte ens bedövning. Det är inte ovanligt med mindre problem, till exempel värk, efter en påbörjad rotbehandling. Vanligtvis lindras detta effektivt med vanliga värktabletter.

Tandlossning


Ju tidigare parodontiten behandlas, desto större är chansen till utläkning. En allvarlig parodontit kräver mer omfattande behandling, jämfört med en mildare som upptäcks i ett tidigare skede.

En frisk tand har en tandköttsficka som är 1 till 4 millimeter djup. Med parodontit ökar fickdjupet. I slutskedet kan det vara över 10 millimeter. Förlusten av fäste kan då nå rotspetsen på tanden, vilket gör den mycket rörlig. Fickorna är oftast också väldigt infekterade.

Inflammerat tandkött


En inflammation i tandköttet kan vara början till parodontit (Tandlossning). Och det är placket som bildas i munnen som är orsaken till tandköttsinflammation (gingivit). Inflammation utan parodontit är enkel att behandla. Med förbättrad munhygien läker det oftast ut på en eller ett par veckor. Dock kan inflammationen komma tillbaka snabbt om munhygienen försämras. Noggrann rengöring med tandborste, tandtråd eller liknande är det enklaste knepet för att undvika inflammerat tandkött.


Tandsten


Risken för tandsten varierar från människa till människa och från tand till tand. Det kan också variera genom livet. Sämre munhygien leder ofta till att tandsten lättare bildas. Tyvärr får vissa människor mycket tandsten trots en bra munhygien. En förutsättning för all utläkning av tandlossningssjukdomar är att tandstenen avlägsnas. Eftersom du inte kan ta bort tandsten själv är det viktigt att regelbundet besöka en tandläkare eller tandhygienist som kan göra det åt dig.

Behandlingen är smärtfri. Har du däremot djupa tandköttsfickor som är inflammerade kan du få lokalbedövning. Denna inflammation läker oftast ut inom några veckor, förutsatt att tandstenen tas bort och att du håller rent i munnen. Tandsten och inflammation kan snabbt komma tillbaka om munhygienen försämras.